Revolution, ärade bröder och systrar, revolution!

Eldslågorna sken i de mörka gränderna, ropen skallade. Folkhopen, den arga, uppretade men ack så medkännande folkhopen marscherade taktfast framåt under rop om krig, revolution. En arg piketstyrka, beväonad med batonger attackerade. Batongerna svingades som basebollträn, folk stupade, men folkhopen bara fortsatte framåt... Framåt, mot evigheten. Glöden i människornas ögon, passionen i deras sång. Sången om förändring, sången om revolutionen. Allt skulle ändras och det skulle ske nu. Övertygelse, vi ska klara det här. Den första vakten faller offer för mobbens uppretade känslor. Snart tillkommer fler och fler dödsoffer. Från båda håll. Enkla människor med en stark övertygelse, beväpnade med allt de kommit över, gatustenar, basebollträn. Vissa har till och med införskaffat en kniv. Mot statsmän, polis och militär. Tårgas, batonger och sköldar. Den enkla mannens övertygelse, mot statens kontroll. Vive la revolucion! Anarki, bröder och systrar. Anarki!

Och nej P-K, jag är ingen lögnare.

Over and out, Señor Manuel


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0